Vad den senaste veckan har bestått av...

är plask, gott sällskap, glada skratt, dop och galenskaper! En händelserik vecka med andra ord. Har denna vecka även känt av värsta sortens rädsla, en känsla jag hoppas aldrig mer behöva uppleva! I onsdags tog Elina nämligen en cykeltur olovandes runt så gott som hela samhället tillsammans med sin kompis. När jag insåg att de var borta och började leta men inte fann dem steg paniken! Kändes jättedumt att dessutom behöva säga till kompisens mamma att jag inte hade en aning var de höll hus. När de kommit tillrätta övergick min rädsla till ilska och jag hade lugnt kunnat sälja Elinas cykel på stående fot! Hon fick gå på rummet tills jag lugnat ner mig och i stundens hetta gjorde jag klart för henne att det var färdigcyklat för i sommar. Tryckte sedan in cykeln längst in i redskapsboden och min stora förhoppning just då var att vi aldrig mer skulle få fram den. Men när jag lugnat ner mig och pratat med min älskade dotter som lovat dyrt och heligt att hon aldrig mer ska göra om detta, kä...