Vår vår vår snart valborg!
Snart dags att byta månad igen, denna gång till härliga maj. Trodde vi låg långt efter i snösmältningen men tänk att man verkar lika lättlurad varje vår. Vanligtvis brukar vi kunna kratta gräsmattan till första maj men jag ska ärligt säga att jag betvivlade detta för en vecka sedan, och det var nog på samma visa förra året. Det går så grymt fort när snösmältningen liks kommer igång. Däremot är vi ju inte bortskämda med solen och dess värme. Yllevantar på om mornarna på cykelturen mot bussen för att inte förfrysa fingrarna.
Har under en ganska lång tid försökt få vår minsting att förstå att hon ska sova i sin egen säng, men det går väldigt...o´bra kan man nog säga. I helgen får hon en stor-tjej-säng (ett sista försök till att få henne att sova i sin säng, därefter är idéerna uttömda känns det som) och det ser hon fram emot. När jag frågar henne varför hon inte kan försöka sova i sin säng hela natten får jag alltid samma svar: "Mamma, det är ju så mysigt!"
Men jag kan tyvärr inte hålla med till fullo, speciellt inte när man ligger på minimal yta och agerar boll(spark)plank. Har sagt det förut och säger det igen; jag ska ALDRIG klaga på när ungarna måste dras ur sängarna för att de är ena sjusovare. Detta känns väldigt avlägset och nästintill omöjligt att tänka sig nu. Men så är det.
Elina har en bättre rytm, men även hon har oroliga nätter...och hon föredrar då att få sällskap i sin säng istället vilket gör det hela mycket spännande, man vet aldrig om man vaknar upp i samma säng som man lade sig i...variation får vi här på Tallis. Mina fina älsklingar.
Förra helgen hade vi besök av farfars till flickornas stora förtjusning, som de längtat efter dem!
Ja vi med såklart, dagarna går bara så groteskt fort. Men vi hann med ett besök på Nolia Trädgårdsmässa under fredagen. Har planerat detta i många år men det var först i år, äntligen, som jag fick tummen ur.
Massor av fina pryttlar och blomsterprakt! Det blev en körsbärsbuske för vår del och lite sättpotatis.
Medan vi avnjöt en fika lyssnade vi på en förläsning av, jag tror hon heter Mariana, och Olivia tyckte att hon var så vacker med sin hatt.
Här hemma håller fönstret inte på räcka till för vår försådd, djungelgurkan lär jag ha under taket innan jag kan sätta ut dem i växthuset och melonplantorna likaså. Det ska bli så vansinnigt spännande att se om vi lyckas driva upp det vi sått.
Nåja, en liten uppdatering av senaste tiden...detta är ju inte det enda som händer men det jag tänker dela med mig av för denna gång i alla fall.
Tjing!
Har under en ganska lång tid försökt få vår minsting att förstå att hon ska sova i sin egen säng, men det går väldigt...o´bra kan man nog säga. I helgen får hon en stor-tjej-säng (ett sista försök till att få henne att sova i sin säng, därefter är idéerna uttömda känns det som) och det ser hon fram emot. När jag frågar henne varför hon inte kan försöka sova i sin säng hela natten får jag alltid samma svar: "Mamma, det är ju så mysigt!"
Men jag kan tyvärr inte hålla med till fullo, speciellt inte när man ligger på minimal yta och agerar boll(spark)plank. Har sagt det förut och säger det igen; jag ska ALDRIG klaga på när ungarna måste dras ur sängarna för att de är ena sjusovare. Detta känns väldigt avlägset och nästintill omöjligt att tänka sig nu. Men så är det.
Elina har en bättre rytm, men även hon har oroliga nätter...och hon föredrar då att få sällskap i sin säng istället vilket gör det hela mycket spännande, man vet aldrig om man vaknar upp i samma säng som man lade sig i...variation får vi här på Tallis. Mina fina älsklingar.
Förra helgen hade vi besök av farfars till flickornas stora förtjusning, som de längtat efter dem!
Ja vi med såklart, dagarna går bara så groteskt fort. Men vi hann med ett besök på Nolia Trädgårdsmässa under fredagen. Har planerat detta i många år men det var först i år, äntligen, som jag fick tummen ur.
Massor av fina pryttlar och blomsterprakt! Det blev en körsbärsbuske för vår del och lite sättpotatis.
Medan vi avnjöt en fika lyssnade vi på en förläsning av, jag tror hon heter Mariana, och Olivia tyckte att hon var så vacker med sin hatt.
Här hemma håller fönstret inte på räcka till för vår försådd, djungelgurkan lär jag ha under taket innan jag kan sätta ut dem i växthuset och melonplantorna likaså. Det ska bli så vansinnigt spännande att se om vi lyckas driva upp det vi sått.
Nåja, en liten uppdatering av senaste tiden...detta är ju inte det enda som händer men det jag tänker dela med mig av för denna gång i alla fall.
Tjing!
Kommentarer
Skicka en kommentar