En tillbakablick..

..över veckan som gått, det börjar bli glest mellan inläggen minsann. Men bättre sent än aldrig som sagts förut.

Vill börja med att säga att det inte bara är jag och Elina som sörjer att vi ska göra oss av med Seaten, nu har även pappsen mjuknat (nåt alldeles förfärligt) och den blir nu kvar ett tag till...men bara ett tag.

I onsdags fick jag ett samtal från skolan att Elina snavat i vad jag anser är samhällets jävligaste backe, den är både brant och....otroligt brant! Man går till och med försiktigt i den! Menar förstås den hemska backen ner mot gamla campingen. Elina hade stukat foten men verkade inte ett dugg intresserad av att komma hem så hon blev kvar på fritids tills pappsen hämtade upp henne. På torsdagen var Fredde hemma med henne och de besökte hc som talade om att det var en rejäl stukning. På fredagseftermiddagen gick hon som vanligt på foten om än den var lite öm. Tack och lov så blev det bara en stukning, för hon kunde ha brutit sig eller ännu värre...slagit ihjäl sig! Nu har hon lovat mamsen dyrt och heligt att aldrig ALDRIG mer springa i den backen (och helst inga andra backar heller för den delen).

I morse fick jag höra den glada nyheten att en av kusinerna fått sin lilla flicka, stort grattis till er och till den mycket stolta morfarn´!

Här hemma har vi höstpysslat i helgen och igår var jag och Elina ner till kyrkogården och gjorde höstfint på min pappas grav. På väg hem åkte vi förbi min farmor och hälsade på. Allt var bra med henne och så snart hon såg mig/oss undrade hon när vi skulle åka...
På torsdag fyller hon år, och vi tänkte fira henne till helgen då jag planerat att hon ska komma hem till oss och vara en halvdag. Det kan nog vara skönt att få komma ut lite, speciellt då hon varit van att åka runt med Leander...även om hon inte kommer ihåg det sen.

Ikväll satt vi och räknade helgerna, vi längtar nämligen allihopa till att få åka hem till farfars och hälsa på, och nu är det inte långt kvar :) LYCKA!
Vi undrade om Elina även såg fram emot att träffa Ikaros, den nya familjemedlemmen i Svanabyn och det gjorde hon så klart...pappsen skulle visa henne bilden på voffsen och medan han fumlar med telefonen säger Elina; "Få se, var är Ika Lingsson" Kärt barn har många namn...så är det bara! ;)

Imorgon väntar en ny dag och en ny vecka och denna vecka blir det tåg så jag hoppas det fungerar som det ska. Och på torsdag är det äntligen dags för dateringen på Smvc vilket ska bli mycket intressant.

Ha en bra söndagskväll och en bra start på veckan!