Dan före dopparedan..

..och 4:e advent..

Ja imorgon är det självaste julafton och vi har en mycket förväntansfull tös här hemma. Tänk att det är lika underbart varje år att se, förväntan och lyckan i hela hennes ansikte :) Man blir så varm i hjärta och själ!
Önskar verkligen att alla barn fick ha en God Jul, fast vet att den bistra sanningen är en helt annan. Hur gärna jag än vill kan jag aldrig hjälpa alla MEN jag gör så gott jag kan för att mina barn ska ha lyckliga jular att kunna se tillbaka på och minnas med glädje och värme.
Jag är en stödjare av Vit Jul, och hoppas att fler blir det...det är det absolut minsta jag kan göra.
ALLA BARN har rätt till en vit jul...ta ställning du också

Igår var vi på glöggfest hos min ena bror med familj och det var trevligt. Fick dessutom träffa Linda och hennes familj vilket var ett tag sen, mycket roligt!
Elina var riktigt trött när vi kom hem och på mindre roligt humör men somnade bums just efter 21.
Idag har vi fixat skinkan, revbensspjällen och tomtestrumpan. Nu kan julaftonen komma.
Finbesök har vi haft idag också, både av bästaste Åsa med son och Linda med sambo. Superkul!

Ikväll skojade jag med Elina och sa att vi tänkte gå isäng jag och pappsen och undrade om hon kunde släcka och låsa om vi gjorde det. Självklart skulle hon göra det, hon skulle bara se Ratatouille färdigt på tv:n först.
När vi inte var snabba nog började hon bussa oss mot sängen och sa kaxigt; "Men gå och lägg er då, jag släcker här...det här har jag ju drömt om att få göra!"
Med ett leende gjorde vi som vi blivit tillsagda och klädde av oss och gick isäng, bara för att se reaktionen från vår söta lillfis. Men vi låste dörren, för tänk om nån kommit förbi när vi nu låg där i sängen och höll oss för skratt! Efter en kort stund hör jag vår dotter släcka tv:n och lamporna allteftersom. Hon försvann in på toaletten och borstade tänderna...MEN där blev det sedan stopp. Efter toabestyren kommer hon in till oss och talar om att hon är lite rädd, rädd för att det där förbaskade Tele2-fåret ska dyka upp och att hon hörde steg från någonstans. Hm...vi klev upp och försökte förklara för henne att hon inte behövde vara rädd och att hon varit jätteduktig. Resultatet: Hon sover i vår säng inatt!
Älskade gullunge, det var ju inte meningen att hon skulle bli mörkrädd men tror inte hon är så kaxig hädanefter.;)

Hostan börjar avta tack o lov. Var och besökte doktorn igår för att få veta vad man kan använda för hostdämpande under graviditeten. I fredagskväll trodde jag magen skulle gå sönder helt sonika av all hosta.
Att det kan göra så förbannat ont! Mest orolig är man ju för att skada bebben (vilket man nu försäkrat inte kan hända) och att förlossningen inte är så långt borta längre...vill ju gärna hinna läka innan det är dags för den, lär behöva varenda muskel i gott skick till dess. Men som sagt, det blir bara bättre. Går nu in i vecka 33.

Nu blir det soffmys med min stora älskling!
Ha en underbar söndagskväll och en riktigt God Jul!

Kram på er ;)