Finfina dagar...
..har det minsann varit de senaste dagarna med härlig vårsol. En riktig energikick!
Det är så underbart nu när det känns att vi börjar gå mot en ljusare tid även om det dröjer lite än innan vintern släpper greppet om oss och lämnar över till den verkliga våren, men vi är ett steg närmare i alla fall.
Min älskade make har varit hemma de senaste två dagarna och jag har fått pyssla om honom lite.
I tisdags var han nämligen till tandläkaren, efter ca 4 års gruvande, för att dra den sista visdomstanden. Kan lova er alla, jag har full förståelse för hans tandläkarskräck..
Nu är det i alla fall gjort och även om han blev kvitt tanden och en del av käkbenet. Tur det läker bra ändå.
Elina har haft roliga dagar på skolan med bland annat lite utepyssel och idag var det dags för skidåkning, gissa om hon var taggad!! Hon hade knappt tid att hänga av sig väskan denna morgon innan hon skulle ha skidorna på fötterna, och de andra ungarna var lika ivriga att få på sig sina. Jag lyckades tillslut få på henne skidorna, behövde då inte frysa i alla fall...man har ju varit smidigare vill jag lova! Och farvälet var i och med att skidorna satt på fötterna snabbt avklarat...gullungen min!
Imorrn är det dags för ett nytt besök på sjukan för en ny CTG-registrering, denna gången på förlossningen då specmvc:s personal är under utbildning. I tisdags hände något och vad det riktigt var är jag inte säker på, men bebben har sjunkit. Fredde ser det tydligt säger han och jag känner det. Börjar inse att det kanske är dags att planera rutten eller de olika scenariona för dagen D och inviga syrran i planerna.
Ja då var det fredag imorgon igen, magiska underbara fredag!
Dessutom kommer "knäckebrödsknaprarna" hem som Fredde kallar dem, min mor och syster, som har tillbringat de senaste två veckorna i Sorsele. Ska bli härligt att träffa dem igen. Det tycker Elina med.
Igår sa hon att hon längtar efter dem. Talade då om för henne att jag tror att morfar gör det också, att han längtar efter mormor även om han inte säger det och fick till svar; "Ja men mamma, det är klart...de är ju gifta!" Gullungen min, det är klart som korvspad! ♥
Det är så underbart nu när det känns att vi börjar gå mot en ljusare tid även om det dröjer lite än innan vintern släpper greppet om oss och lämnar över till den verkliga våren, men vi är ett steg närmare i alla fall.
Min älskade make har varit hemma de senaste två dagarna och jag har fått pyssla om honom lite.
I tisdags var han nämligen till tandläkaren, efter ca 4 års gruvande, för att dra den sista visdomstanden. Kan lova er alla, jag har full förståelse för hans tandläkarskräck..
 |
| ~Freddes tand och en bit av käkbenet~ |
 |
| ~...och på andra sidan skönjas roten~ |
Nu är det i alla fall gjort och även om han blev kvitt tanden och en del av käkbenet. Tur det läker bra ändå.
Elina har haft roliga dagar på skolan med bland annat lite utepyssel och idag var det dags för skidåkning, gissa om hon var taggad!! Hon hade knappt tid att hänga av sig väskan denna morgon innan hon skulle ha skidorna på fötterna, och de andra ungarna var lika ivriga att få på sig sina. Jag lyckades tillslut få på henne skidorna, behövde då inte frysa i alla fall...man har ju varit smidigare vill jag lova! Och farvälet var i och med att skidorna satt på fötterna snabbt avklarat...gullungen min!
Imorrn är det dags för ett nytt besök på sjukan för en ny CTG-registrering, denna gången på förlossningen då specmvc:s personal är under utbildning. I tisdags hände något och vad det riktigt var är jag inte säker på, men bebben har sjunkit. Fredde ser det tydligt säger han och jag känner det. Börjar inse att det kanske är dags att planera rutten eller de olika scenariona för dagen D och inviga syrran i planerna.
 |
| ~v.37~ |
Ja då var det fredag imorgon igen, magiska underbara fredag!
Dessutom kommer "knäckebrödsknaprarna" hem som Fredde kallar dem, min mor och syster, som har tillbringat de senaste två veckorna i Sorsele. Ska bli härligt att träffa dem igen. Det tycker Elina med.
Igår sa hon att hon längtar efter dem. Talade då om för henne att jag tror att morfar gör det också, att han längtar efter mormor även om han inte säger det och fick till svar; "Ja men mamma, det är klart...de är ju gifta!" Gullungen min, det är klart som korvspad! ♥
Kommentarer
Skicka en kommentar